Vad är en hållbar produkt?
Som konsumenter möts vi dagligen av produkter och tjänster som benämns som 'hållbara'. Men även om vi läser det finstilta är det ofta svårt att greppa exakt vad som avses. Ännu svårare kan det vara att jämföra olika varor och avgöra vilken som är den mest hållbara.
Det beror på att hållbarheten avgörs av en mängd olika faktorer: energin som använts vid tillverkningen, hur råvaran utvunnits eller producerats, hur sociala och miljömässiga aspekter efterlevs i företagen i hela leverantörskedjan, hur produkten köps och används - och inte minst vad som händer efter att varan inte längre används.
Det går därför inte säga att en produkt är hållbar enbart därför att den till exempel är gjord av ett material som kategoriseras som hållbart. Det viktiga är se till helheten. I en del fall är också det mest hållbara att välja bort vissa produkter, eller att köpa färre, varför etiketten 'hållbar' i de sammanhangen kan vara direkt vilseledande.
Hur hänger hållbarhet och fondsparande ihop?
Genom ditt sparande i fonder blir du indirekt delägare i bolag eller obligationer över hela världen. Med ditt fondsparande blir du med andra ord delaktig i verksamheter som har påverkan på klimatet och samhällsutvecklingen.
För dig som vill spara hållbart är det därför viktigt att välja en fondförvaltare som noggrant väljer ut de underliggande investeringar och både kan ge god riskjusterad avkastning på sikt OCH ta hänsyn till kommande generationers behov.
Vilken roll spelar finansmarknaden?
Det finns en bred samsyn om att finansmarknaden kan ha ett avgörande inflytande på utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Till exempel spelar banker en viktig roll i att finansiera hållbara verksamheter och kan ställa krav på de företag de lånar ut pengar till. Pensionsbolag, som ofta har ett stort kapital som förvaltas långsiktigt, kan ha ett påtagligt inflytande genom sitt val av fonder de investerar i.
I investeringssammanhang inbegriper hållbarhet flera olika områden:
Miljöaspekter
- klimatförändringar
- utsläpp av växthusgaser
- utarmande av naturresurser, inklusive vatten
- avfall och föroreningar
Samhällsaspekter
- arbetsförhållanden, inklusive slaveri och barnarbete
- lokala samhällen, inklusive ursprungsinvånare
- hälsa och säkerhet
- medarbetarrelationer och mångfald
Bolagsstyrning
- ledningens ersättningsnivå
- mutor och korruption
- styrelsens sammansättning och mångfald
- skattestrategier
Hur hänger hållbarhet och aktivt ägarskap ihop?
Tidigare handlade hållbarhet i fondsammanhang till stor del om att välja bort branscher och verksamheter som påverkar världen negativt. Studier visar dock att det kan vara effektivare att också föra en dialog med de bolag en fond har i sin portfölj och försöka påverka i positiv riktning, än att enbart sälja av innehav. Påverkansarbete handlar konkret om att använda sin rösträtt vid bolagsstämmor, att föra dialog med de bolag man äger och i vissa fall om att gå samman med andra intressenter för att försöka få till stånd bättre regelverk och lagstiftning.
När började man prata om hållbarhet?
Begreppet "hållbar utveckling" introducerades av den amerikanske miljövetaren och författaren Lester R. Brown 1981. Det fick sin internationella spridning 1987 då FN-kommissionen för miljö och utveckling, World Commission on Environment and Development, även kallad Brundtlandkommissionen, lanserade begreppet i rapporten "Vår gemensamma framtid".
Norges dåvarande statsminister Gro Harlem Brundtland, som ledde kommissionen, definierade begreppet och detta är fortfarande det gängse sättet att förklara hållbar utveckling:
"Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov."
Detta har sedan dess blivit en överordnad princip för FN:s arbete och de Globala målen för att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, främja fred och rättvisa och inte minst lösa klimatkrisen.
Vad är resiliens?
Ett närliggande begrepp är "resiliens", som är kopplat till synen på att människor och natur är så pass starkt sammanlänkade att de utgör en del av samma socialekologiska system. Resiliens är förmågan hos ett system, vare sig det är en skog, en stad eller en ekonomi, att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas.
Det handlar om motståndskraft och anpassningsförmåga, men även om att kunna vända kriser och störningar - som en ekonomisk kris eller klimatförändringar - till möjligheter till förnyelse och innovativt tänkande.