Hur tajmar man börsen?
Visst, du klarar av att tajma marknaden. Att köpa aktier eller fonder på den överlägset bästa handelsdagen i tuffa tider. Skaffa fondandelar till ett mycket rabatterat pris. Det kan gå, och det är naturligtvis frestande att pröva! Om du lyckas träffa botten skulle vi påstå att du har tur. Om du lyckas göra det upprepande gånger över tid, varje gång något händer som får aktiekurserna att gå ner, skulle vi påstå att du har mycket tur.
Men vad händer om du försöker tajma marknaden och det inte går? Då riskerar du att sitta kvar på perrongen den dagen som tåget går i väntan på att markanden går ner igen. Eller så köper du när allt ser rosenrött ut, alla ekonomiska indikatorer pekar på en fortsatt uppgång - bara för att upptäcka att utsikterna förändras dramatiskt redan nästa dag till följd av en oförutsedd händelse. Som finanskrisen. Eller en global pandemi. Eller kraftigt ökad inflation med global recession som följd.
Tidpunkt för aktiemarknaden- tre olika resultat
Vi har gjort en del beräkningar för att se vilka resultat ni hade haft idag – beroende på vilken investeringsstrategi ni valt. Och avsett om du haft tur eller otur med tajmingen.
Vi spolar tillbaka tiden. Året är 1997, det är en varm augustidag, solen skiner. Den senaste gemensamma semestern har bjudit på uppladdning och reflektion för de tre vännerna Frida, Per och Jenny. Väl tillbaka i vardagen är de alla redo för en nystart – även när det kommer till privatekonomin. Nu ska det sparas.
Alla tre bestämmer sig för att spara 1 000 kronor varje månad. De har en lång tidshorisont och är överens om att det är smart att välja aktiemarknaden för sparandet. Alla bestämmer sig för att investera i den helt nya globala aktiefonden SKAGEN Global – som har sin allra första dag på börsen idag, sjunde augusti.
Men Frida och Per vill inte investera på börsen nu. De vill vänta och hitta den perfekta tidpunkten att investera. Därför väljer båda två att sätta in månadsbeloppet på ett högräntekonto hos banken och flytta över sparandet till fonden vid den mest gynnsamma tidpunkten. De börjar prenumerera på finansiella tidskrifter och tidningar, kollar text-tv varje eftermiddag (riktigt retro nu, jag vet) - och kommer senare att följa ett antal hemsidor, bloggar och sociala medieprofiler. Det finns trots allt en hel del experter som gärna delar med sig av sina rekommendationer om när man ska köpa aktier och fonder.
Så, hur går det för dem?
Fridas dåliga tajming
Frida är inte särskilt glad över tajmingen, för att uttrycka det försiktigt. Med åren visar det sig att hon konsekvent slår till vid sämsta möjliga tidpunkt: Det börjar med att hon köper fonder på högsta nivå innan dotcombubblan spricker, och hon har lika otur senare när finanskrisen, eurokrisen, nedgången 2015–2016 och coronapandemin slår till.
Men en sak ska Frida ha: Hon håller fast vid sin långsiktiga investeringsstrategi och säljer aldrig. Hon kommer inte att spendera pengarna på många år och det är klokt. Genom åren har hon sparat ihop totalt 303 000 kronor på sina månads insättningar. Om hon hade satt in dem på banken under hela perioden hade värdet idag varit 333 000 kronor. Genom att följa sin investeringsstrategi sitter hon nu kvar med 897 000 kronor. Inte illa, med tanke på Fridas genomgående fruktansvärt dåliga tajming.
Pers perfekta tajming
Per är däremot tydligen född i ett helt annat stjärntecken, om man tror på sådant. Han befinner sig i den andra änden av lyckoskalan. Hans investeringsstrategi var i princip identisk med Fridas. Men där hon missade som mest, träffade han rätt varenda gång. Varje gång aktiemarknaderna nådde botten och var på sin absolut lägsta nivå så flyttade han sitt sparande från banken till aktiefonden. Resultatet är imponerande. Med Pers perfekta tajming har besparingarna på 303 000 kronor vuxit till totalt 1 623 000 kronor.
Jennys regelbundna sparande
Jenny kunde inte bry sig mindre om finanstidningar och mentorer, och hur börserna fluktuerade från dag till dag. Ska räntorna gå upp eller ner? Och hur är det med oljepriset? "Inte en aning", sa hon. Inte så att hon var likgiltig för vad som hände runt henne, hon var bekymrad över både samhällsutvecklingen och händelserna i världen runt oss. Men hon hade absolut inget intresse av att uppmärksamma det från dag till dag för att hitta den perfekta tiden att investera i aktier och fonder.
Vad gjorde hon? Hon upprättade ett månadssparande i SKAGEN Global för regelbundet sparande i värdepappersfonder. Sedan de första pengarna sattes in den 7 augusti 1997 har en ny tusenlapp satts in varje månad – totalt 303 gånger. Idag är Jennys regelbundna sparande i fondandelar värda 1 578 000 kronor.
Hur man tajmar marknaden
Så ja, du kan få bättre avkastning genom att tajma dina investeringar. I vårt exempel, där Per slog till på bästa pris-dagen varenda gång, fick han en totalavkastning på 45 000 kronor mer än vad Jenny uppnådde med sitt sparavtal. Det är verkligen pengar också. Men innan du springer iväg och tänker att du ska kopiera Pers bedrifter, tänk lite på vad resultatet blev för Frida. Vid maximal otur hamnade hon på hela 681 000 kronor mindre än Jenny. Trots att hon ägnat otaliga timmar under 25 år åt att försöka hitta den bästa tiden att köpa fonder har hon kvar ett resultat som är mer än sexhundra tusen kronor sämre än sparaffären från början.
Lyckligtvis är det få som har sådan otur som Frida. Men det är också väldigt få som har sådan tur som Per. Jenny däremot är i gott sällskap. För att uttrycka det på inte så bra engelska: "Time IN the market" slår vanligtvis "Timing OF the market" i slutändan. Det bästa av allt är att en sparaffär i fonder är enkel och tillgänglig för alla.
Blev du inspirerad att göra som Jenny? Här kan du starta ett månadssparande.
I räkneexemplet används fonden SKAGEN Global som utgångspunkt för sparande på aktiemarknaden, med en första insättning på 1 000 kronor den 7 augusti 1997, och med ett månatligt sparavtal på 1 000 kronor per sista datum i månaden fr.o.m. 31 augusti 1997 och till och med september 2022 Fondens jämförelseindex är MSCI AC, före 1 januari 2010 var det MSCI World Index. För beräkning av ränta på bankkonton har vi använt nuvarande tremånaders NIBOR, som är en bild av vad ett typiskt högränteerbjudande i de största bankerna skulle kunna vara. Genomsnittlig årlig avkastning under perioden: SKAGEN Global 13,93 procent, jämförelseindex 6,37 procent och tremånaders NIBOR (bank) 3,12 procent.
Ingen hänsyn har tagits till inflation eller skatt som kan komma att betalas av produkten och/eller kunden. Den skattemässiga påverkan beror på den enskilda kundens individuella situation och kan förändras.