Om du, liksom jag, regelbundet följer olika mediekanaler, både svenska och utländska, lider du förmodligen av valtrötthet nu. Den ständiga rapporteringen om nyliga och kommande val i Storbritannien, USA och även Frankrike blir väldigt tröttsam och ganska enformig. Trots otaliga påståenden och motpåståenden samt den oändliga politiska analysen från ivriga experter och journalister, ser jag lite bevis på att de som söker politiska positioner fullt ut förstår de utmaningar vi står inför. Politiska signaler, både från vänster och höger, handlar om symptom på problemen, inte om orsakerna. Detta påminner mig om ett träffande citat av filosofen Bertrand Russell:
"Demokrati är processen där folket väljer vem de ska skylla på."
Tills en ledare dyker upp som både är villig och kapabel att förskriva och administrera den hårda medicinen som behövs för att revitalisera den västerländska ekonomiska modellen, kommer vi att fortsätta att snubbla medan andra stiger. Lyckligtvis, baserat på samtal med nära familj, är jag nu för gammal för att kunna vara med och lösa detta.
För oss som investerar på kapitalmarknaderna är trösten att de flesta val har begränsad påverkan på avkastningen, bortsett från den kortsiktiga volatiliteten som normalt följer sådana händelser. Det finns en mängd data och studier tillgängliga för alla med en dator och tid över, men många skulle hävda att det är svårt att dra statistiskt signifikanta och avgörande slutsatser om hur val påverkar aktiemarknadsavkastningar. Det räcker att säga att investeringsbeslut bör baseras på långsiktiga fundamentala faktorer, inte kortsiktiga politiska resultat, och det är så vi investerar på SKAGEN.
Marknadskoncentration
Efter all uppståndelse kring hur de "Magnificent Seven" lyfte marknaderna 2023, är det svårt att inte märka att dessa teknologijättar hittills i år har reducerats till de "Fab(-ulous) Four" – nämligen Amazon (+30,0 % YTD), Meta (+44,1 %), Microsoft (+35,3 %) och Nvidia (+203,3 %). Det finns argument både för och emot deras värderingar, men jag tror att detta sannolikt missar den väsentliga poängen; marknadskoncentration är en mycket verklig och potentiellt smärtsam risk. Dessa fyra bolag representerar över en femtedel av S&P 500-indexets totala vikt, och när så mycket pengar och känslor investeras i en enda idé eller investeringstema är det dags att vara på sin vakt.
Det är inte bara "Fab Four" som präglar marknaden. Bland mindre spännande nyheter har några väldigt stora och lite tråkiga konsumentvarubolag levererat avkastningar som nästan är dubbelt så höga som S&P 500:s 16,1 % i totalavkastning hittills i år. Dessa "Boring Bangers" har ökat starkt trots att intäkterna legat under inflationen de senaste åren. Det verkar som att berättelsen om amerikansk exceptionalism fortfarande håller i kapitalmarknaderna och på Wall Street, även om det inte är lika tydligt på Main Street.
När meravkastningen är så koncentrerad, är det alltid en god idé att granska sin investeringsportfölj. Min egen portfölj, en blygsam blandning av fastigheter, SKAGEN aktiefonder, Storebrand räntefonder och några riskkapital- eller start-up-möjligheter, är inte immun mot att bli liknande obalanserad. Jag har gjort det till en disciplin att balansera om mellan tillgångsklasser när jag gör mina regelbundna portföljkontroller. Att upprätthålla en konsekvent investeringsstrategi inom rimlighetens gränser är ett viktigt verktyg i riskhantering, kanske endast överträffat av att behålla en lång investeringshorisont. Och SKAGENs rådgivare står redo att hjälpa till med detta.
Trevlig sommar
Till sist, för de som söker inspiration, inkluderar min hög med sommarläsning i år följande:
- The Edge av Jonathan Maxwell – Även om jag finner mycket av materialet om hållbarhet opålitligt och självpromoterande, illustrerar denna bok tydligt hur konkurrensen om resurser har utlöst geopolitiska spänningar som ofta definierar hur internationella relationer ser ut. Den hjälper till att skilja gröntvättning från genuin miljöförvaltning och tar upp de utmaningar vi står inför i den gröna omställningen. Jag känner Jonathan Maxwell, och han är en mycket smart man och en framgångsrik investerare, och han skriver på ett sätt som gör ämnet mycket tillgängligt.
- The Road to the Country av Chigozie Obioma – Denna bok utspelar sig i Nigeria i slutet av 1960-talet under Biafrakriget. Jag växte upp i Nigeria på 1970-talet med kriget nyligen avslutat, så det är en period och en plats som alltid har fascinerat mig. Romanen är starkt rekommenderad och har teman som krig, familj och personlig utveckling.
- Table for Two av Amor Towles – Intressant nog är Amor Towles en tidigare fondförvaltare, men jag föredrar honom som romanförfattare. Hans första tre romaner – "Rules of Civility", "A Gentleman in Moscow" och "The Lincoln Highway" – är suveräna. Detta senaste verk är en samling av noveller och en kortroman. Towles är en mästare på att överraska eller vrida till slutet; vi ser ljusglimten precis innan chockvågen träffar, ofta i den sista meningen.
Det återstår för mig att önska er alla en avkopplande sommar med familj och vänner.
Trevlig sommar!